Hur länge?

Hur länge kan man klara sig utan sömn? Inatt har jag varit vaken en gång i timmen minst och dessutom helt vaken mellan tre och fem med en liten glad och pigg pojke. Vad gör man?

1. Säger strängt: Oliver, nu är det natt och nu sover vi!! Låter det vara mörkt i rummet och leker inte.

X. Bönar och ber: Oliver, mamma kan väl få sova lite, om du inte ska sova kan du väl åtminstone leka lite själv så mamma kan vila?

2. Lyfter över honom till vår säng i hopp om att den lille ska känna sig trygg och omhuldad och somna av det.

Svaret är: Man gör alla 3 alternativen plus 20 000 saker till, (Som att bära runt i babybjörn, gråta ut hos sin make, vagga fram och tillbaka med baby i famnen i evigheter, låta ens hand bli uppäten av hungrig bebis osv)

Men inget hjälper. Dock tycker min hårt arbetande make så synd om mig att han, trots att han ska jobba, tar natten. Jag ska få sova!! Underbart.

 

Väldigt vaken även om klockan är fyra på morgonen! Väldigt söt också........ :-)

Kommentarer
Postat av: mamma yvonne

När småbarnstiden är över förstår man inte hur man överlevde.Det är märkligt och intressant hur mycket man ändå tål. Jag minns när vi hade Hampus i gips och dig i korsett och åkte skytteltrafik till sjukhusen i Göteborg.Att vi orkade!Men det kommer alltid bättre tider även om man inte kan tro det när det är som värst.Stor kram till er alla tre. mormor

2010-05-25 @ 17:45:28
Postat av: Liw

Ojoj vilken jobbig natt ni verkar ha haft. Fast är han bara pigg så är det ju ett plus i jämförelse med en gnällig bebis.. Man ska väl alltid se det positiva eller hur är det :-)



Visst är det kul att följa andra som har barn i samma ålder, man inser att det som verkar konstigt och gör, i alla fall mig, en orolig är helt normalt! :-)



trevlig helg!

2010-05-28 @ 22:43:30
URL: http://preggomonster.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0