Plötsligt händer det!!

Sen kväll. Oliver ligger på amningskudden i mitt knä och tittar på lamporna.
Ingen magknip, avslappnad och lugn.
Plötsligt ser han mig rakt in i ögonen och ler sitt första riktiga leende!!



Vilket  ögonblick! Vilken oerhörd känsla. Vilken kärlek!!

Min underbara unge!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0