Vecka 33
Tack till Maria Paz för fina bilden!!Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Min kommentar till texten ovan: Hahhahahahahaaaa, en smörgås och ett äpple, hahahahhahhahaaaa!!
Pröva ett extra mål mat, bullar, fika och choklad vetja!!
Här går det undan
Varit borta från bloggen igen. Hade tänkt skriva igår för att uppdatera efter vi varit på Karolinska men var helt slut efter besöket.
Vi var där klockan åtta prick så det var upp med tuppen kl sex!! Ingen favorit hos varken mig eller David men eftersom David kom hem från jobbet vid ett så var det mest synd om honom...
Vi började med ultraljud och allt såg bra ut, nästa vecka blir det tillväxt igen.
Sedan var det Ctg, Där låg jag på en säng och David på en annan och vi snarkade ikapp, barnmoskorna skrattade åt oss. Men kurvan var bra, alldeles utmärkt faktiskt och det var blodtryck och socker med, skönt!!
Sedan fick vi träffa en ny läkare då vår ordinarie är i Kongo. Hon var snäll och tyckte det var dags för ett möte med en narkosläkare för att prata igenom ev epidural. Ett möte som jag ändå sett fram emot för att få lite mer klarhet. Men det blev inte riktigt som jag tänkt.
Läkaren sa att med mitt låga antal blodplättar kunde vi i stort sett räkna bort epiduralen på en gång för det fanns ingen narkosläkare som skulle ge det på de promisserna. Det vissste vi ju så det var ingen större chock men sedan menade han snabbt på att det troligaste var att man inte heller ville göra kejsarsnitt med bedövning pga blodplättarna och nu har vi ju ett litet barn så det bästa kanske kunde vara ett planerat kejsarsnitt med narkos, alltså nedsövning. Ville jag föda vaginalt så var det ju bra men om det blir vaginalt el kejsarsnitt kunde man inte veta förren några dagar innan förlossningen. Dock var han väldigt positiv till att vi varit på profylax!
Jag är säkert löjlig men detta med planerat och narkos kom som en total chock för mig. Och läkaren sa lite att, ja, du får ju inte det första ögonblicket med bebisen men nu vet du ju om det innan så det ska väl inte vara ngt problem.
Jag var helt snurrig efteråt, detta var helt nya tankegångar!! Och det innebär ju helt andra saker för kroppen och tiden efter och så.
Efter att pratat med David och kloka lilla mamma och gråtit en skvätt och sovit lite så började tankarna klarna. Jag vill fortfarande föda vaginalt, vi har ju varit på profylax och tränat och allt. Men går det inte så går det inte och det är väl helt okej att bli sövd under ett sådant ingrepp om de andra innebär fara för mig eller barnet. Jag vet ju att det finns många därute som skulle göra mycket för att få byta med mig där och sövas....
Så det var omvälvande men idag har krafterna kommit tillbaka och jag har bestämt att göra allt jag kan iaf för att få föda vaginalt.
De skulle också skriva upp mig som lämplig för en ny smärtstillningsmetod som de har på försök eftersom Karolinska håller på med forskning och så, kanske kan vara något, har ju utvecklats för oss som inte kan få epidural i första hand. Om jag blir aktuell för försök ska ni få mer info.....
jaja, tack för mig för idag :-)
Vi var där klockan åtta prick så det var upp med tuppen kl sex!! Ingen favorit hos varken mig eller David men eftersom David kom hem från jobbet vid ett så var det mest synd om honom...
Vi började med ultraljud och allt såg bra ut, nästa vecka blir det tillväxt igen.
Sedan var det Ctg, Där låg jag på en säng och David på en annan och vi snarkade ikapp, barnmoskorna skrattade åt oss. Men kurvan var bra, alldeles utmärkt faktiskt och det var blodtryck och socker med, skönt!!
Sedan fick vi träffa en ny läkare då vår ordinarie är i Kongo. Hon var snäll och tyckte det var dags för ett möte med en narkosläkare för att prata igenom ev epidural. Ett möte som jag ändå sett fram emot för att få lite mer klarhet. Men det blev inte riktigt som jag tänkt.
Läkaren sa att med mitt låga antal blodplättar kunde vi i stort sett räkna bort epiduralen på en gång för det fanns ingen narkosläkare som skulle ge det på de promisserna. Det vissste vi ju så det var ingen större chock men sedan menade han snabbt på att det troligaste var att man inte heller ville göra kejsarsnitt med bedövning pga blodplättarna och nu har vi ju ett litet barn så det bästa kanske kunde vara ett planerat kejsarsnitt med narkos, alltså nedsövning. Ville jag föda vaginalt så var det ju bra men om det blir vaginalt el kejsarsnitt kunde man inte veta förren några dagar innan förlossningen. Dock var han väldigt positiv till att vi varit på profylax!
Jag är säkert löjlig men detta med planerat och narkos kom som en total chock för mig. Och läkaren sa lite att, ja, du får ju inte det första ögonblicket med bebisen men nu vet du ju om det innan så det ska väl inte vara ngt problem.
Jag var helt snurrig efteråt, detta var helt nya tankegångar!! Och det innebär ju helt andra saker för kroppen och tiden efter och så.
Efter att pratat med David och kloka lilla mamma och gråtit en skvätt och sovit lite så började tankarna klarna. Jag vill fortfarande föda vaginalt, vi har ju varit på profylax och tränat och allt. Men går det inte så går det inte och det är väl helt okej att bli sövd under ett sådant ingrepp om de andra innebär fara för mig eller barnet. Jag vet ju att det finns många därute som skulle göra mycket för att få byta med mig där och sövas....
Så det var omvälvande men idag har krafterna kommit tillbaka och jag har bestämt att göra allt jag kan iaf för att få föda vaginalt.
De skulle också skriva upp mig som lämplig för en ny smärtstillningsmetod som de har på försök eftersom Karolinska håller på med forskning och så, kanske kan vara något, har ju utvecklats för oss som inte kan få epidural i första hand. Om jag blir aktuell för försök ska ni få mer info.....
jaja, tack för mig för idag :-)
Influensavaccin
Nu var det gjort!! Jag har vaccinerat mig efter veckor av velande och funderande. Det gjorde inte ont och än så länge känner jag mig okej.
Hoppas det fortsätter så. :-)
Fredag!!
Idag är det fredag!!
Idag har jag bokat tid för att ta vaccin mot svininfluensan. Har varit väldigt skeptisk mot det men min läkare på specen på Karolinska säger att jag absolut bör ta det och jag litar på henne så jag får väl göra det. Men det har varit ett svårt beslut. På måndag blir det av iaf!!
Nu ska jag snart göra mig iordning, för ikväll och imorgon bitti är det profylaxutbildning som gäller.
Sedan imorgon kommer lite arbetskamrater till David, med flickvänner, hem till oss för middag. Ska bli härligt att ha 4 kockar som lagar middagen. :-)
Trevlig helg!!
Vecka 32!!
Vecka 32
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Vilda bebin växer
Igår var vi på Karolinska. Kl nio var det dags för ultraljud. De kollade tillförseln av näring via navelsträngen, mängden av fostervatten och blodtillförseln i mina blodkärl. Allt såg bra ut och bebis har växt. Den ligger fortfarande under kurvan men den följer kurvan iaf.
Sedan var det ctg och som vanligt tyckte vilda bebin inte om den kalla gelen och sparkade en hel del men tillslut fick vi en fin kurva iaf.
Sedan var det in till läkaren. Hon är så bra!! Hon meddelade att bebin låg under kurvan gjorde inget så länge den växer och att liten mamma, litet barn. Inget att oroa sig för.
De har också bestämt att jag ska få träffa en narkosläkare och att jag ska bli inlagd och få dropp innan jag föder, mycket information nu!!
Men nu ska bästa läkaren åka till Kongo i två veckor, Vi tyckte vi kunde få följa med men det fick vi inte, men hon skrattade när David föreslog det ;-)
Men hon sa väldigt bestämt att magen skulle vara kvar om två veckor när hon kom tillbaka igen och det kändes tryggt!
Sedan var det dags för ett besök hos favoritfrisören för både mig och David. Jag färgade och klippte och David klippte. När vi var klara så var det bara hem och jag somnade och sov över en timme. Man är lite trött nu för tiden och det var en lång dag.
Idag har jag haft min underbara kompis Sara här. Vi är båda massageterapeuter och brukar behandla varann men idag fick jag lyxen att få lite massage. Tro mig, det behövdes, jag var sjukt stel!! Vi tog lite runt höfterna för att se om värken jag haft där är foglossningar eller spända muskler, få se hur jag sover inatt. Imorses var det helt kört att sova när David gått upp. Först hade jag såå ont i höfterna, sedan fick jag ta en alvedon och sedan var det dags att kissa och när jag sedan bäddat ner mig igen så hade vilda bebin vaknat, så det var bara att gå upp ;-)
Imorgon är det dags för profylaxkurs, ska bli jätteintressant!!
Barnmorskebesök
Idag var det dags att masa sig iväg till bm. Alla prover såg bra ut, har gått upp 11 kg och väger nu 60,9 kg!! Min bm är så glad över detta, det är ju skönt för det betyder att jag inte behöver ha dåligt samvete för all sött jag stoppar i mig just nu, bäst att passa på att njuta!!
Vilda bebin har gått upp i vikt. Inte massor men följer iaf kurvan och det gör mig väldigt glad, vi kommer få veta närmare på onsdag när vi ska på ultraljud igen.
Hjärtat slog bra och hårt och denna gång hittade hon det på en gång, jag tror vilda bebin har gett upp försöken att vara svårtillgänglig, ingen ide liksom, hihi.
Resten av dagen blir lugn, ska laga mat till maken ikväll när han kommer hem, inte ofta han jobbar lunch så man får skämma bort honom lite extra när han kommer hem. Om man nu kan kalla det att skämma bort honom när han möts av en osminkad tjockis i mjukisbyxor. :-)
Dagens tjockisbild ;-)Händer inte mycket
Idag sov jag till tolv, har en förkylning i kroppen tror jag! :-(
Annars har jag tagit en promenad ner till centrum för att införskaffa en påse lösgodis och två dvd. Kände mig väldigt nöjd och duktig när jag vaggade hemåt och försökte att inte äta upp allt godis eftersom vi ska ha det ikväll.
Nu är det dags att laga lite middag tills David kommer hem från jobbet. Ikväll ska vi tvätta, tjoho vad kul!!
Imorgon är det dags att besöka barnmorskan igen!
Vecka 31
Du: Kanske känner du av förvärkarna mer regelbundet nu. Det är inget konstigt om du fortfarande inte har några förvärkar, alla upplever dom inte. Många kvinnor tycker att dom nu är stora och otympliga. En del får också väldigt ont av foglossning.
Bebisen: Barnet väger cirka 1,5 kg och mäter ungefär 40 cm. En del bebisar sparkar fortfarande vilt omkring sig och sparkarna kan både kännas obehagliga samt göra rejält ont. En del bebisar upplever nu platsbristen i livmodern mer påtaglig och lugnar ner sig. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar lungorna, genom att "andas" ner fostervatten i dem. Kanske kan du därför känna mer tydligt att barnet hickar, vilket är helt normalt. Barnet reagerar olika på olika musikstycken och instrument och det är viktigt att du pratar och sjunger med magen eftersom barnet rimligtvis kan känna igen sin mammas (och även pappas) röst.
Man ska inte vara övermodig
Visst var jag pigg och glad igår, ut och äta med maken på en fredag, det hör inte till vanligheterna. Vi var på Mammadou på Kungsholmen och åt jättegod mat, speciellt deras dumplings. Det var så mysigt att vara ute och äta jag och David, få känna sig normal och ha folk omkring sig.
Efter middagen tog vi en promenad till familjen Andersson/Borg. Härligt att se allihopa igen!!
Sedan var det dags att dra sig hemåt. Då började det. Gått lite för mycket..... Förvärkar och sammandragningar, usch!! Vet att det är normalt nu speciellt för mig men ändå...
Så kvällen avslutades med en pencillintablett, en magtablett, två alvedon och en värmekudde.
Skulle på basketmatch idag men fick ställa in. Har bara vilat mig.
Gäller att inse sina begränsningar är dagens visdomsord ;-)
Dags igen
Japp, japp japp, varit dålig på att skriva. Det har varit så mycket denna veckan. Jag har mått rätt okej så har passat på att utnyttja tiden.
I lördags hade vi storbesök av bloggaren lilla Mimsan med famil och hade middag och trevligt.
Vi fick också lite babygrejer som vi verkligen kommer att behöva tror jag. Bybyskydd till bilen (som vi ju inte har men vi måste ju få hem sötisen från sjukhuset ;-) babysitter, babygym och en amningskudde.
På söndagen invigde vi vår nya kitchenaid som vi fått i inflyttningspresent av Davids föräldrar och syskon och bakade bullar. Sedan kom Simon och Moa och fikade.
Min frukost de senaste dagarna, och fika och lunch, har blivit tokig i kanelbullar ;-)
I måndags var det besök hos barnmorskan igen, proverna såg bra ut men var svårt att mäta bäbis eftersom han/hon hade lagt sig på tvären. Sedan var det fika med tjejerna på kvällen, hos mig.
Härligt med en hel kväll med tjejsnack och massvis med te, och kanelbullar så klart ;-)
På tisdagen kände jag mig tillräckligt modig för att lämna min soffa och bege mig hem till kompis Maria som bjöd på soppa och hembakat bröd. Störtmysigt med mer tjejsnack och när jag åkte hem med pendeln vid tio på kvällen kändes det liksom som jag var normal, ute på kvällen, gjort saker som jag alltid gjort annars men som nu sker väldigt sällan eftersom jag mått som jag mått. Har verkligen saknat det dock!
Onsdagen fick vi hjälp av alltid like snälle Simon att hämta en spjälsäng till vilda bebin som en kollega skänkte bort. Hur fin som helst, vit och med både madrass och skydd runt som medföljde...... Tack snälla kollega!!
Torsdag, igår var det dags för ett nytt besök på Karolinska. Upp kl sex på morgonen. Iväg till Karolinska, första stoppet, labb, för blodstatus på mina trombosyter.
Sedan ner till Ultraljudet, allt såg bra ut men fortf inga bra foton, bebisen är så stor nu att det är svårt att fånga ngt. De kollade flödet av näring till navelsträngen, att det finns gott om fostervatten och blodtillförseln i mina kärl. Sköterskan sa nästan ingenting när hon mätte, vi såg bara massa konstiga kurvor och hörde massa ljud och jag hann bli rejält nervös innan hon var klar och sa att allt såg bra ut. Tydligen är det svårt att få inställningarna rätt, därför är de väldigt koncentrerade.
Sedan var det CTG, där de kollade sammandragningar och framförallt bebisens hjärtslag. Och de var bra även om bebisen avskydde det och försökte sparka elektronerna på magen så vi fick göra om det en gång till.... Busig rackare :-)
Iaf så verkade allt bra, tack och lov!!
Sedan var det vidare till Läkaren, en vikarie denna gång, som gav mig antibiotika igen för UVI, vilket var skönt även om man blir rätt utslagen för jag har känt den där uvin länge nu. Konstigt dock så har ecolibakterierna inte ngn gång gett utslag på proverna men de är där ändå. Sjukt!!
Sedan hem och boa som vi kallar det. Flyttade garderober (Ja inte jag förstås) och sorterade skåp, blir mycket gjort när man väntar på bebis ;-)
Idag är jag helt slut, beror nog på antibiotikakuren, ska spara mina krafter till ikväll för maken bjuder ut mig på middag.
Nu blev det så där mycket skrivet igen, förlåt. Så här ska man absolut inte göra om man ska få folk att läsa ens blogg. Men jag räknar med att ni som läser är så pass intresserade att ni orkar ta er igenom det ändå ;-)
Vi hörs!!
Älskling
Kom hem nu!! Det är dags för fredagsmys!! ;-)
Idag har jag varit ute på en tiominuters höstpromenad och en konstig gubbe följde efter mig. Sedan har min granne ovanför haft ett hysteriskt utbrott och skrikit och gråtit så man blir helt orolig och tossig och nu har det varit värsta uttryckningen här med brandbilar och ambulanser åt två olika håll. Konstig dag detta!
Mindre lyckad bild på dagens gravida höstoutfit!
Torsdag idag....
...minsann. Idag går vi in i vecka 30!!
Då står det så här på veckoguiden:
Vecka 30
Du: Många kvinnor upplever nu att vrister och ben svullnar. För att motverka detta bör man dricka mycket vatten, helst kallt. Stödstrumpor som finns att köpa på Apoteket är också att rekommendera.
Bebisen: Det börjar bli trångt i magen men än så länge kan bebisen slå kullerbyttor. Huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna nästan 6 cm långa. På pojkar har testiklarna oftast vandrat ner i ljumsken vid den här tiden. Slutligen kan barnet kontrollera sin kroppstemperatur. Barnet väger ca 1300 gram och är ungefär 37 cm långt.
Idag har Väninna Maria varit här och ätit fisksoppa. Hon fick också ta några bilder på mig och magen så här är den senaste!! :-) Tack Mari!!
Trött....
och lite seg idag.... Sov till halv tolv och känner mig ändå helt slut!! Och tjock.... ;-)
Försöker ändra min stora bild överst på sidan men eftersom jag fått byta från pcn till macen funkar det inte, Moa om du läser detta, hjääääälp??
Mmmmysmiddag
En rejäl bit kött, tomat och löksallad och rotsaksgratäng, mmmm, D gjorde kött och sallad, jag gjorde gratäng, jämnlikt :-)
Gissa vad jag ska äta till lunch nu? Resterna så klart, hih
Äntligen lite action
Idag har jag tagit mig ända till Sumpan för lunchdate med kompis E. Skönt att komma ut och se folk efter en isolerad helg. Att dessutom bara sitta och prata bort tiden är väldigt trevligt.
Lyckades också smita in på Lindex och köpa nya trosor och strumpor, inget vidare roligt inköp men ett måste när rumpa och lår växer och alla strumpor har hål på hälarna. :-)
Sedan var det dags att åka hem och däcka i fåtöljen och nu väntar jag på min älskade man, ska äntligen få en hel kväll med honom efter att inte ha sett honom på hela helgen, mysigt!!
Lite action....
Idag har jag nämligen bakat bröd!! Rågsiktsbullar från Lailas kokbok. Såg väl inte riktigt ut som Lailas men de blev goda iaf. Får väl se vad maken tycker när han kommer hem.
Annars letar jag för fullt efter ngt litet projekt som kan sysselsätta mig de kommande 11 veckorna, förutom att ruva då..... ;-)
Imorrn ska jag möta kompis E för lunch, ska bli skönt att komma ut lite, hur mysigt det än är att ligga i soffan så klarar jag inte mer än två tre dagar innan jag blir helt nipprig.....
Vecka 29
Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
N
Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
N
Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.
Hälsan min
I veckan har jag varit hos specialistmödravården, i onsdags.
Blodplättarna mina är nere på 36 så jag kommer antagligen få äta cortison snart för att se hur kroppen reagerar på det inför förlossningen. Har inte ätit det innan så vi får väl se hur kroppen reagerar.
Trots alla sammandragningar och smärtan av foglossning så har inte livmodertappen öppnat sig, tack och lov, så bebis kommer hålla sig i magen ett tag till! Det var skönt att höra, men också så kommer både foglossning och sammandragningar bli värre och det är bara att börja käka alvedon dygnet runt. Inte kul!! Samtidigt vet jag att jag har det bra, det finns de som får åka rullstor pga så kraftiga foglossningar, glad så länge man slipper det!!
Sedan var det dagen efter dags för ett besök hos barnmorskan på mvc.
D var med och vi fick beröm för att vi var så jämnlika i hemmet. Nu är vi inte speciellt jämnlika just nu eftersom jag inte får göra något, inte bära tungt, inte stå på stolar och inte dammsuga. Alltså är det D som gör det mesta hemma samtidigt som han jobbar, men jag tror att detta kan vara positivt för kommande jämnlikhet ;.)
Sedan var det dags för att lyssna på hjärtslagen, vår bebis avskyr detta! Flyr in i magen och gnor runt där inne så bm inte hittar hjärtslagen och sparkar som en galning, Bm sa att så länge hon fick hålla på att hitta bebis hade hon inte gjort på flera år och hon var märkbart tagen av att den sparkade så mycket!
Jag säger ju att den är livlig!!
Vilda bebin har inte gått upp efter kurvan denna gång så det blir besök nästa vecka igen, konstigt att den inte växt, jag har ju ändå gått upp tio kilo nu, väger 60 kg. Så mycket har jag aldrig vägt ;-)
Nästa vecka är det också ultraljud och besök på specen som står på schemat, ingen rast och ingen ro, men skönt att veta att man är omhändertagen.......
Oj oj oj
Vilken helg. Så roligt vi har haft det!
Middag på fredagen på Marie Laveau, mycket bra, kan rekommenderas!! För min del förhöjdes kvällen ytterligare genom att en tjej i toalettkön sa att när hon blev gravid ville hon se ut som jag. ;-)
På lördagen åkte svåger och svägerska in till stan efter en stor frukost och jag och D pysslade hemma inför kräftskivan. D gjorde västerbotttenpaj, tryffelaioli, rhode island sås och potatissallad och jag dukade och fixade. Eftersom jag varit hemma hela veckan så hade jag ju redan hunnit baka bröd och efterätt, cheesecake med blåbär och vit choklad, mums!
Sedan kom svärfäräldrarna, svägerskorna, mamma, bonuspappa och bonussyster och så hela glada familjen Andersson-Borg.
Det blev en riktig helkväll med snaps-battle, allsång och mycket glada skratt.
På söndagern var det brunch på makens jobb, så här god var efterättsbuffen:
Och då har jag inte ens med de fattiga riddarna och våfflorna..... En dröm, speciellt när man är gravid och har förvandlats till en fikagalning!!
Sedan var vi helt slut, men nöjda!!
