gladayoyo

Varit borta från bloggen igen. Hade tänkt skriva igår för att uppdatera efter vi varit på Karolinska men var helt slut  efter besöket.

Vi var där klockan åtta prick så det var upp med tuppen kl sex!! Ingen favorit hos varken mig eller David men eftersom David kom hem från jobbet vid ett så var det mest synd om honom...

Vi började med ultraljud och allt såg bra ut, nästa vecka blir det tillväxt igen.
Sedan var det Ctg, Där låg jag på en säng och David på en annan och vi snarkade ikapp, barnmoskorna skrattade åt oss. Men kurvan var bra, alldeles utmärkt faktiskt och det var blodtryck och socker med, skönt!!

Sedan fick vi träffa en ny läkare då vår ordinarie är i Kongo. Hon var snäll och tyckte det var dags för ett möte med en narkosläkare för att prata igenom ev epidural. Ett möte som jag ändå sett fram emot för att få lite mer klarhet. Men det blev inte riktigt som jag tänkt. 
Läkaren sa att med mitt låga antal blodplättar kunde vi i stort sett räkna bort epiduralen på en gång för det fanns ingen narkosläkare som skulle ge det på de promisserna. Det vissste vi ju så det var ingen större chock men sedan menade han snabbt på att det troligaste var att man inte heller ville göra kejsarsnitt med bedövning pga blodplättarna och nu har vi ju ett litet barn så det bästa kanske kunde vara ett planerat kejsarsnitt med narkos, alltså nedsövning. Ville jag föda vaginalt så var det ju bra men om det blir vaginalt el kejsarsnitt kunde man inte veta förren några dagar innan förlossningen. Dock var han väldigt positiv till att vi varit på profylax!
Jag är säkert löjlig men detta med planerat och narkos kom som en total chock för mig. Och läkaren sa lite att, ja, du får ju inte det första ögonblicket med bebisen men nu vet du ju om det innan så det ska väl inte vara ngt problem.
Jag var helt snurrig efteråt, detta var helt nya tankegångar!! Och det innebär ju helt andra saker för kroppen och tiden efter och så.
Efter att pratat med David och kloka lilla mamma och gråtit en skvätt och sovit lite så började tankarna klarna. Jag vill fortfarande föda vaginalt, vi har ju varit på profylax och tränat och allt. Men går det inte så går det inte och det är väl helt okej att bli sövd under ett sådant ingrepp om de andra innebär fara för mig eller barnet. Jag vet ju att det finns många därute som skulle göra mycket för att få byta med mig där och sövas....

Så det var omvälvande men idag har krafterna kommit tillbaka och jag har bestämt att göra allt jag kan iaf för att få föda vaginalt.
De skulle också skriva upp mig som lämplig för en ny smärtstillningsmetod som de har på försök eftersom Karolinska håller på med forskning och så, kanske kan vara något, har ju utvecklats för oss som inte kan få epidural i första hand. Om jag blir aktuell för försök ska ni få mer info.....

jaja, tack för mig för idag :-)